Promenader och vattenhål

De är båda nödvändiga; promenaderna för att man ska orka alla vattenhålen. Och det går bra att bara dricka vatten. Familj och vänner anländer hela tiden. När vi omsider summerar kommer besöken ligga högt på utvärderingslistan. De har skänkt oss mycket glädje. Inte minst planeringen inför besöken.

Nyss en torsdag kom L&BM. Vi inledde med sedvanlig gästvärmning på 7, rue Chevert och gick sedan till  Le Bistrot du 7 ème. L älskar inälvor och fick både till entrée et plat.

Fredagen hade rubriken "Det okända Paris". Vi började arla med Cockney Brunch på Le Select. Taxi till Parc des Buttes Chaumont, okänd för många weekendresenärer. En park med vattenfall och små sjöar (artificiella men fina) och härliga vyer, bl a åt Sacre Coeur-hållet. Vi hängde på låset till Rosa Bonheur i parkmynningen vid Botzaris och fick Pastis samt lärde oss allt om "Poisson Avril", det var första april. Ur parken gick vi till Rue Ph Hecht där, som ni vet, le Mairie har en av sina vingårdar och kollonilotter att hyra.

Vi kallar den för Rosa Drömmar efter  förlagan på Lilla Essingen

Au pied ner i Belleville. Har man gott om tid ska man också gå i parc Bellville där utsikten över stan är bättre än den vid Sacre Coeur. Koll på den myllrande marknaden mellan Belleville och Menilmontant. alltid på tis- och fredagar. Mångkulturens mekka i Paris.

Uneuro, uneuro madame.....

Vid slutet viker vi in på rue Oberkampf. Normalt en bargata för yngre om natten men äldre har tillträde dagtid för att äta. L traktar hela tiden efter krogar där det står en man utanför och knäcker ostron. Av dessa var det ont om och paniken började sprida sig. Dock visade det sig att Chez Justine 96 rue Oberkampf erbjöd ostron. Vi åt, gick och stannade först på 38 rue de Bretange där som minnesgoda vet Cafe Charlot ligger. Pastis i N Y förlaga.  Slängglas Sancerre på två favvoställen innan hemfärden  anträddes; först  Le petit fer à Cheval, 30, rue Vieille-du-Temple sedan Brasset, Brasserie l´lsle St Louis vid Pont St Louis. Där äter man den godaste alsassiska maten i stan. Förr jobbade där en tysk kock, Otto som stannade vid krigslutet och skötte det minimala köket till sin pension. Han lärde sig aldrig franska men tog obehindrat emot alla beställningar.

Repas inför kvällen. Kort.
Droska till 12:e och 18, rue Paul-Bert där Le Bistro Paul Bert ligger. Genuint, stökigt, härligt och med utmärkt service. Ett bestående intryck är den kollosala Rhum Baban.

Trångt, vänligt, gott och Rhum Baba

Lördagen präglas av en del friåkning och sällskapet samlas till en sen lunch på Cafe Tournon, 18 rue de Tournon. Herr L åt Andouiette rated med AAAAA. Au pied till vår gågata rue Cler och Brasseri PTT för möte med ombuden M och A från St Essingen.

Café Tournont, Börges och Joseph Roths favorit

Kvällen går i USA-tecken. Vi samlas på Cafe Le Dôme där två från Houston influgna vänner till L&BM  ansluter och går sedan till La Fontaine de Mars på 129, rue Saint-Dominique prisad av Barack Obama.
Härliga samtal våra länders likheter och olikheter politik mm.

Söndagen vigs åt det traditionella Paris.
Till 5:e och passerar huset där James Joyse skrev Olysses. Nedför rue Moufftard med sedvanlig söndagsmarknad. Pitstop på 118 bis, rue Moufftard. Som alltid tittar vi på de dansande och sjungande vid torget. Alltid  hyllas Edit Piaf med kända sånger. Vi släntrar förbi Pantheon, förbi Luxembourg till Le Comptoir vid Carrefour de l` Odeon. Där är fullt men det blir inget nerköp att luncha på Deux Magots. Trots viss ståndaktighet kunde vi inte avstå bakelsefatet avslutningsvis. Vi satt på Hemingways plats. Simone de Beauvoirs var upptagen.

Vi knallar i gallerikvarteren  och hänger en stund på La Palette, 43, rue de Seine. Konsten på väggarna är också värt ett besök. Här hängde bland många andra Bengt Lindström, Slas och Pär Rådström.

Gåendes på väg hem vilar vi vid Assemble Nationale. Tid för ytterligare vila ges inte utan vi avslutar tidig middag på Cafe Tournelle vid Ecole Militaire.

Nu är det bara att följa i spåren.