Pâques i le Brusc

En hyllning till TGV. Vi var rekommenderade att ta tåget till Sanary sur Mer via Marseille och TGV är inte vilket tåg som helst. Tågen går på tid och kommer i tid, till och med ett par minuter före utsatt tid efter att ha kört i tre timmar tidvis över 300 km/tim. Det var komfortabelt, rälsen rak och det gungade inte. Här har man anpassat rälsen för bra komfort och inte som i Sverige anpassat tågsättet till rälsen. Det är något annat än den 25-åriga lekstugan i Sverige.

Inget är som Medelhavet

Ö mötte vid tåget och snabbt satt vi i lä vid A&Ö:s hus i le Brusc och smuttade rosé. Där är vi" hemma" sedan flera år men nu vid en annan årstid. Poolen var inte inbjudande som sig bör, bara 17°. Efterhand droppade A och G&D in , vind- och solbrända efter en dag på Kima. Planer smiddes för de kommande dagarna. Vad vore livet utan vänner med smak för det goda.

En solig promenad längs kajerna i le Brusc

Skärtorsdagen tog vi färjan till l´Émbiez, ö utanför Le Brusc ägd av Paul Richard som köpt den svenska kronjuvelen Absolut. Vi skaffar oss aptit genom att promenera runt ön, ca 3-4 km och äter en god fisklunch på chez Charles.

Allt blommar på Émbiez även daltjusorna

Långfredagen bjöd på sämre väder och då passade det bra att sitta på "sköna varma". Vi for till Celle och brakåt lunch på en av Alain Ducasses restauranger, hostellerie de l´abbaye de la Celle, inrymd i ett gammalt munkkloster.

Påskafton tog vi en tur till Sanary för lunch på la Marine ..... Ostron och fisk. Vi hälsade på G&D i deras underbart vackra gatuhus i den lilla hameaun i Six-Four.
Samtal, samtal .......Hem för ett glas med inviterade M&D. Le Brusc är kännt för att vara ett svenskparadis.

I Sanary finns det fortfarande ett 10 tal fiskare som varje morgon säljer nattens fångst nere i hamnen

Påskdagen är hemresdag men Mme B hinner sitta in hos M&D i vars kök många möts. B samtalar länge med Jean-Pierre. En charmig man med ett spännande liv. Hans mamma var svenska och pappan fransk militär. Under kriget bodde han med mamma och bror i Uppsala mellan 1939 och 1946 och lärde sig svenska. Då och då dök pappan upp på besök från London där han samarbetade med de Gaulle. Jean Pierre talar en underbar lite gammaldags svenska utan den vanliga franska brytningen. Han utbildade sig till militär men kom att arbeta som polis i södra Frankrike där han startade en polishögskola. Han samarbetade med svenska polisen. J-P har i många år varit alla svenskars hjälpande hand i regionen. En miniambassadör. För detta har han fått Nordstjerneorden av svenska staten.

Jean Pierre tar emot Nordstjerneorden vid en ceremoni hemma hos S&S

Vid 16-tiden körs vill tåget och kommer i väg på tid. Strax landar vi på Gare de Lyon.
En härlig Påsk med vänner och nya vänner. Ett stort tack till A&Ö för stor gästfrihet, omtanke och god planering.

PS för övrigt skäms jag som europé idag. Vi går in i krig i nordafrika och förvånas sedan över att det kommer flyktingar till Europa som vi inte vet vad vi ska göra med. Över 600 000 har flytt från Libyen och tagits emot i Egypten, Tunisien, Mali och andra Afrikanska stater. Ca 20 000 har tagit sig till Europa och vad gör vi. Jo vill vill stänga våra gränser. Hur tänker vi?