Vårt älskade torn

"Mina änder" simmar i en fontän nedanför vårt älskade torn, Eiffeltornet. Var ungarna håller hus vet jag inte . Från början betraktade vi det med skepsis; en turistfälla, nästan vulgärt. Efter fyra månader älskar vi tornet. Vi är där varje dag, vi joggar och lufsar runt på Champ de Mars, marsfältet.

Tornet byggdes till Exposition Universelle 1889 för att fira franska revolutionen 110 år. Gustave Eiffel hette arkitekten som vann uppdraget bland hundra tävlande. Det invigdes 31 mars 1889 och var då 300 m högt, senare har en TV-mast tillkommit och ökat höjden till 324 m. Vill man gå finns 1665 trappsteg.
Varje år kommer ca 8 milj besökare och totalt har snart 250 milj besökt tornet. Och alla fotar, inte bara horderna av japaner, alla. Finns någon plats, sak eller liknande som är mera avfotat? Det landar en ständig ström av bussar och de resande möts omedelbart av våra försäljare av minitorn. De är nästan uteslutande Lankeser, en och annan afrikan. Kommersen är livlig och startar vi 8-tiden och pågår till sent.

Hon övervakar oss vart vi än går i kvarteren

Tour et champs är en perfekt skapelse. Det går en rät linje från kupolen på Ecole Militaire via tornet till mittpunkten på Trocadero. Exakt, jag har kollat. Parken sköts minutiöst. Varje dag jobbar 38 trädgårdsmästare och 17 städare. De sistnämnda plockar och fraktar bort säckvis med skräp som lämnas i gräset efter picknic. Tydliga skyltar upplyser om att det är absolut förbjudet att förtära alkohol på fältet. Men på franskt vis tänjer vi gränserna. Varje morgon bortfraktas mängder med säckar fyllda med glas och burkar.

I blom

Nyligen kuperade man platanerna med hjälp av gigantiska sågar på hydralarm. Då var extrafolk insatt.
Snyggt ska det vara. Det gäller att vårda varumärket så att de 30 milj turister i Paris pratar väl och återkommer. Vanvård skulle åstadkomma stora hål i stadens intäkter från besökarna.

Också tornet får sitt; det målas om regelbundet. Övre delen vart 5:e år och hela tornet var 10:e. Då åtgår 60 ton färg och 25 man målar i 15 månader. Endast med pensel! 18 ggr har det målats till dato.
Numera är också tornet ljusdekorerat, varje heltimma om kvällen blinkar det vackert och det blå "fyrljuset" sveper vackert över stora delar av stan. Har man god kassa kan man äta hos Alain Ducasse på första våningen där han driver Jules Verne som belönats med en Michelinstjärna.

Våra joggande gäster I-B, L och R

Ingen dag är den andra lik. Det är joggare, hundar med hussar och mattar, barn, duvor och skator och andra fåglar. Ibland övernattar en grupp romer och mornar sig bland oss hurtbullar. Ordningsmakten tillåter dock inte att de stannar. Mme R är så lycklig och förvånad över att hundarna aldrig kommer på tanken att antasta henne. Annat är det i Landet Brunsås! Hon diskuterar ständigt frågan med hundägare från Sverige.

Hon är inte lätt att plåta

Vill man få någon slag medkänsla med dem som under två år byggde tornet då ska man bo på hotell på rue Champs de Mars två stenkast bort. Där bodde de som skruvade ihop allt stål som sammantaget vägde 10100 ton. Och då har man nära till Cafe Central i hörnet mot rue Cler. Sätt er och beställ Minuty Rosé och skriv ett vykort och berätta vad ni upplevt på Champs de Mars.